Stäng

Den mytomspunna tranan

Tranan är en av våra mest omskrivna fåglar. Inom folkloristiken har den en given plats och symboliserar vårens ankomst efter en lång och mörk vinter. Här får du lära känna dess historia lite bättre.

För oss på norra halvklotet är tranans ankomst ett av de tydligaste tecknen om att våren är på väg. Vår trana, den europeiska tranan grus grus finns över hela Europa och är därför vanlig som mytiskt inslag i många berättelser. Även i Japan spelar tranan en viktig roll inom folkloristiken, fast då rör det sig om arten japansk trana. 

I Sverige säger man att tranan bär ljus i säng. När de första tranorna anlände ansågs det nämligen vara så pass ljust på kvällarna att man kunde sluta tända ljus i sängen och därför inte behöva slösa på stearin och fotogen.

Vi uppmärksammar tranornas ankomst mer än deras flytt eftersom våren varit viktigare för oss på norra halvklotet. Efter en lång och mörk vinter kom äntligen ljuset tillbaka och det började bli dags att förbereda för vårsådden. Och trots att vi inte längre lever i ett utpräglat bondesamhälle är den första tranans ankomst av riksintresse och uppmärksammas i medier över hela landet.

Var håller tranorna hus på vintern?
Den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Aristoteles hade det hela klart för sig.

Under sitt liv och leverne på 300-talet f.Kr skrev han om tranor i sin bok Historia Animalium:

Efter vårdagjämningen vända de av fruktan för värmen åter tillbaka. Vissa flyttar från platser i långt borta, medan andra sägs komma från världens slut, som är fallet med tranorna; som från de skytiska stäpperna flytta till sumpmarker söder om Egypten där Nilen har sitt flöde. Och för övrigt är det här som de sägs strida med pygméer, och denna berättelse är inte en fantasi, för det finns verkligen ett folk med dvärgar och deras hästar är också små, och dessa män lever i grottor under jord… …Många flytta tidigare, andra senare; så komma vaktlarna före tranorna.

Vad vissa individuella tranor ägnar sin vinter åt kan vi såklart inte veta med säkerhet, men vad den stora massan gör vet vi desto mer om. Tranorna övervintrar i Extremadura, ett stort område mellan Portugal och Spanien. De flyger raka spåret dit ned från Sverige, och om klimatet är fördelaktigt händer det att de stannar och övervintrar på platser tidigare på sträckan.

De vises sten och andra tranmyter
Enligt Aristoteles slogs tranorna inte bara mot pygméer. De har också en sten inuti magen som kan förvandla saker till guld när de spyr upp den – likt De vises sten. Plinius den äldre (romersk författare och naturfilosof, förolyckad under Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.) håller dock inte alls med om detta. Han menar att denna myt härstammar från tranans pliktskyldiga mentalitet. Tranorna utser nämligen en vakt som håller en sten i foten. Om vakten slumrar till tappas stenen i vattnet med ett plums och vakten vaknar då till och kan fortsätta sin plikt.

Denna myt är mycket vanlig i de kulturer där tranor finns. Det finns dock inget biologiskt bevis för att de ska ha en utsedd vakt, däremot står de gärna och sover med ett ben uppdraget vilket kan vara anledningen till myten. Egentligen handlar det om att den värmer ena foten i taget istället för att stå med båda i det kalla vattnet. Tranan med foten i luften har blivit en symbol för vaksamhet och används av många organisationer.

Tranfakta att imponera på dina vänner med!

  • Palamedes, en grekisk sagohjälte, ska ha uppfunnit bokstav V efter att ha sett tranornas V-formation och tolkat det som ett heligt tecken från gudarna. Därför fick man under antiken inte skjuta och döda tranor som flög i denna formation.
  • I Kina var tranan en symbol för långt liv och man trodde att den bar de dödas själar till himlen.
  • I Bohuslän har tranan ibland kallats för blåfot.
  • I Norden trodde man förr att det fanns trollkunniga som kunde förvandla sig till tranor eller att tranan vad Djävulens fågel och därför inte fick skadas eftersom detta då skulle hämnas.
  • Tranan kunde också varsla om hur skörden skulle bli.
  • Den 25 mars firas den nu nästan helt bortglömda Trandagen.

Anna Härdig, Västarvet

Anna Härdig är journalist och digital kommunikatör i Västarvet. Hon har en bakgrund inom arkeologi, marknadsföring och populärvetenskaplig astronomi.