Stäng

Den dystopiska samtiden

 

Den dystopiska samtiden

Har vissa perioder under historien varit särskilt gynnsamma för dystopiska konspirationsteorier? Eller har människan alltid varit fascinerad av sin egen undergång? Och är det därför vi ibland verkar längta ut i rymden? Vi hörde av oss till vetenskapsjournalisten Anna Davour för att fördjupa oss i ämnet dystopier.

Genom historien har rymden varit en stor projektionsyta för myter och berättelser. Inom science fiction fortsätter vi att skapa nya världar och berättelser med rymden som scen i olika medier. Men varför har rymden och det okända en så stor lockelse?

– Människor älskar att titta bortom sin egen horisont och fundera på stora frågor. Så har det alltid varit, men berättelserna ändrade karaktär när naturvetenskapen började få mer kunskap om vad som faktiskt finns bortom jorden. Gradvis började fler betrakta vår värld som en bland många. Det perspektivet ger nya sätt att fundera på vilka vi är, på vad vår tillvaro betyder, och på hur annorlunda det kanske skulle kunna vara, berättar Anna Davour, vetenskapsjournalist och författare som ägnat sig mycket åt rymden.

Längtan ut i rymden eller till andra världar bortom vår egen vardag är ett vanligt tema inom film, spel och litteratur. Det är som om vi människor alltid är på jakt efter en mer spännande tillvaro än den vi har framför våra ögon.

– Alla rymdberättelser är såklart inte så djupt filosofiska, men även de som bara är rena äventyr bygger på tanken att det går att uppleva och göra helt andra saker bortom vår egen planet. Med avstamp i detta kan fantasin ibland släppa taget om det som är rimligt och möjligt inom naturlagarna – men jag tror att de fortfarande har samma klangbotten i människan.

Du jobbar bland annat med radioprogrammet P3 Dystopia – en podd om när det värsta tänkbara händer. Där målar ni upp olika mardrömslika, men tyvärr tänkbara undergångsscenarier. Varför tror du att vi människor är så fascinerade av tanken på vår egen undergång?

– Det är nog olika för olika personer. För somliga av oss har det nog att göra med att det hjälper oss att känna oss levande. Vi lever ett ganska tryggt liv i vår tid och vårt samhälle. Att fundera på katastrofen ger en kontrast till det, och sätter fokus på vad vi faktiskt har som är värdefullt.

Sedan finns den diametralt motsatta attityden, hos de människor som vantrivs i den komplexa civilisationen. De som längtar efter ett mer överskådligt liv där intelligens, planering och rentav råstyrka är mer omedelbart kopplat till överlevnaden. Det finns en sund kärna i detta, men jag tycker att det är obehagligt med den typ av preppers som inte bara förbereder sig för katastrofen utan som aktivt uppmuntrar den och hoppas på samhällets kollaps, fortsätter Anna Davour.

Den dystopiska samtiden

Världen förändras

Dystopitrender kommer och går och har naturligtvis sett olika ut genom historien. Ett gemensamt drag är att de ofta uppstår under oroliga tider med stora samhällsförändringar. Det får människor att förändra attityder och uppfattningar och värden som vi på något vis tagit för konstanta börjar ifrågasättas. Oroliga tider är också en stark grogrund för konspirationsteorier, vilket vi kan se avspeglas i dagens medielandskap.

– Min uppfattning är att det är i tider av omvälvning och osäkerhet som människor funderar över hur illa det skulle kunna gå om utvecklingen skulle rasa iväg i fel riktning, säger Anna Davour.

Av de dystopiska framtidsscenarier som finns idag, vilket tror du är mest troligt kommer bli vår undergång?

– Världen förändras ständigt, både lokalt och globalt, och den värld vi kände för tio eller tjugo år sedan är för evigt borta. Författaren Ursula K. Le Guin skrev: “the world as I knew it has already ended several times”. Det finns massor av möjliga katastrofer som visserligen är omvälvande men som inte orsakar något totalt avbrott för civilisationen. De scenarier som funkar bäst i böcker och på film är sådana där saker händer mycket hastigt, så att det går att följa enskilda personer genom alltihop.

När civilisationer väl går under i verkligheten, precis som när arter dör ut, tror jag att de som är med om det ofta inte riktigt säkra på vad som händer. Det är först i efterhand som det går att se var brytpunkten var. Ska jag spekulera baserat på min magkänsla tror jag att vår civilisation kommer att tackla av på grund av resursbrist när vi har uttömt lättillgängliga naturtillgångar och samtidigt måste ägna oss åt anpassningar till ett nytt klimat. Det blir en nedgångsperiod, men jag hoppas att det inte ska leda till att hela historien nollställs, berättar Anna Davour.

Om vi lämnar framtiden och pratar historia istället. Du är aktuell med boken Urtidsbilder tillsammans med konstnären Simon Stålenhag. Varför tror du att intresset för dinosaurier och vår tidiga historia är så stort? Finns det några gemensamma nämnare mellan urtidshistorien och våra tankar kring olika framtidsscenarier?

– Återigen finns det såklart flera sidor av detta. För många börjar intresset för dinosaurier med en fascination för spännande och imponerande varelser – de största, de starkaste, de konstigaste. Sedan finns förstås en existentiell svindel i att titta ned i den djupa tiden, precis som att titta ut i den djupa rymden. Vi kan se oss själva som en liten del i något större.

Sannolikt har människan alltid funderat över sitt sammanhang och plats i historien. Men också tittat upp på stjärnhimlen låtit fantasin skapa myter och legender. Att överleva och försöka förstå vårt liv på jorden verkar vara en grundläggande drivkraft för människan. Såhär skriver Anna Davour i det sista stycket i boken Urtidsbilder:

“För vår del gäller det att förvalta vår plats i tillvaron och vara smarta och anpassningsbara. Förhoppningsvis har vi då en lång rad av släktled framför oss. En generation föder nästa. Kanske lever vårt arv vidare i årmiljoner framåt, precis som det vilar på årmiljoner bakom oss.”

Anna Davour

Anna Davour är vetenskapsjournalist och författare. Hon har disputerat i fysik och studerat journalistik vid Uppsala universitet. Hon skriver regelbundet för tidskriften Forskning och framsteg samt arbetar med podden P3 Dystopia för Svergiges Radio.

Tidigare har hon bland annat arbetat vid Vetenskapsradion i P1 och med tidskriften Populär Astronomi. 

 

 

Johan Lindblom, Västarvet

Johan Lindblom är copywriter och digital kommunikatör i Västarvet. Han har en bakgrund inom kulturvetenskap, media och kommunikation.