Ibland får man känslan av att översköljas av en flodvåg av information i dagens mediala landskap. Fakta och åsikter flimrar snabbt förbi i samma flöde. Och vad är egentligen fakta och vad är personliga åsikter? Vilken roll har jag i allt det här? Vilken har du? Och vilket ansvar har medierna?

I dagens mediala överflöd är det viktigare än någonsin att alla har förmågan att ta till sig information, sätta den i ett sammanhang och försöka avgöra vad som är sant eller falskt eller ibland bara ett skämt. Vi behöver alla ha kunskap att hitta, värdera och kritiskt granska texter, bilder och andra medier samt för att själva kunna uttrycka oss eller skapa innehåll i olika kanaler. Det är kompetenser som är centrala för yttrande- och informationsfriheten och grundläggande för vårt demokratiska samhälle.

Vad är egentligen vad?
Från skrämmande berättelser om mördarclowner till lockande reklam – vi möter tusentals budskap varje dag som vill ha vår uppmärksamhet. Budskap som påverkar oss, vare sig vi vill det eller inte. De flesta av oss scrollar och svajpar runt på internet flera timmar dagligen och möter allt från vetenskapliga artiklar till avancerade online-spel. Vi söker bekräftelse för våra drömmar eller rädslor på sajter för exotiska resor eller digitala spökhistorier på nätets mer ljusskygga forum.

Fakta eller fiktion? Vad är egentligen vad? Undersökningar visar att det framför allt är den något äldre befolkningen som har problem att se källkritiskt på mediala flöden. Samtidigt har nästan alla människor svårt att skilja på vad som är reklam och vad som är nyhetsartiklar.

Du kan aldrig ana vad som hände sedan
Fenomenet med så kallade clickbait-rubriker har inte gjort det lättare att skilja på vad som är sant eller falskt. Rubrikerna är utformade för att du instinktivt ska vilja klicka på dem, lockar med ett känslomässigt löfte och undanhåller väsentlig information. ”Du kommer aldrig tro dina ögon när du ser det här” eller ”Du kan aldrig ana vad som hände sedan”, är ett par exempel.

Syftet med dessa lockbetesrubriker är ofta att öka trafiken på den aktuella hemsidan för att kunna sälja digitala annonser. Antalet klick på webbsida har blivit ett slags digital valuta som många medier livnär sig på.

Desinformation, faktaresistens och filterbubblor
Att kunna värdera informationsflödet i olika medier och kanaler är svårare än någonsin tidigare. Medie- och informationskunnighet är en nyckel till att lättare förstå och kunna navigera i dagens samhällsutveckling. Vi behöver alla ha kunskap om hur vi kan hitta, värdera och själva skapa innehåll i olika medier.

Genom att förstå ett slags medielogik kan vi fatta välgrundade beslut som både sändare och mottagare av olika typer av information.

Desinformation är ett medvetet spridande av lögner, konspirationsteorier eller helt enkelt påhittade nyheter. Ett begrepp som fått luft under vingarna är falska nyheter, men egentligen handlar det bara om desinformation som syftar till att påverka eller förvirra mottagaren. Den här typen av propaganda och vilseledande information i digitala medier har kommit att bli ett av vår tids mest kraftfulla politiska vapen.

Faktaresistens innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen personliga uppfattning. Man har de senaste åren också börjat prata om alternativa fakta – vilket innebär att man hävdar sin åsikt trots att den står i strid med vad som tillgängliga källor eller den senaste forskningen hävdar.

Filterbubblor är det som sägs uppstå när algoritmer i olika digitala medier filtrerar och sorterar din träfflista i en sökmotor eller anpassar ditt flöde i sociala medier. Vad vi tidigare har gillat, klickat eller sökt på skapar ett slags isolerad bubbla där vi bara ser en liten del av helheten, vilket kan påverka eller förstärka vår uppfattning om olika företeelser. Samtidigt har vi nog alltid valt medier eller olika sammanhang som bekräftar vår egen världsbild och filterbubblor är ett omtvistat och ifrågasatt begrepp.

Tänk efter – före
Grundläggande källkritik när vi läser, lyssnar eller tittar på olika typer av information är att försöka avgöra om källan är trovärdig. Några viktiga frågor att ställa sig är; vem är upphovsperson till informationen? Från vilken källa kommer den? I vilket syfte har informationen skapats? Är informationen fortfarande aktuell?

Innan vi själva delar vidare information eller inlägg i digitala medier behöver vi försöka skapa oss en helhetsbild av det aktuella ämnet. Ibland är det inte så dumt att ta ett par djupa andetag och tänka efter – före.