Stäng


Magi idag?

Tror vi verkligen på magi numera? Är det inte tron på det övernaturliga något som tillhör det förflutna? Kunskapsmässigt framställs Sveriges historia ofta som en framgångssaga. Okunskap påstås över tid ha ersatts med kunskap, magi med vetenskap. Frågan är dock om inte magin också har en plats i vår tid. Har inte de allra flesta – på lek eller allvar – någon gång haft en maskot, undvikt att göra något som sägs betyda otur eller som barn försökt ta reda på hur många barn man ska få eller vem man ska gifta sig med?

A-brunnar

Det råder inga tvivel om att vardagsmagi, ”skrock”, förekommer idag. I Institutet för språk och folkminnens samlingar finns tusentals nutida berättelser om hästskor, svarta katter, paraplyer, stegar och oturliga möten. Andra berättelser rör till spottandet på masken när man fiskar eller hur man spår med hjälp av prästkragar. 

A-brunnar är ett annat bra exempel. För några år sedan svarade över 300 personer på institutets frågelista om ”magiska” gatubrunnar. Är man ca 50 år eller yngre vet man vad det handlar om – det betyder otur, ofta i kärlek, att gå på en A-brunn. Däremot ger K-brunnar tur i kärlek. Särskilt vanliga tycks föreställningen vara bland barn. Men av svaren framgår tydligt att även vuxna emellanåt undviker brunnarna. ”Går jag ensam så går jag i ett sick-sack mönster för att undvika A-brunnar” avslöjar en kvinna född 1991. En annan och i sammanhanget talande berättelse står en nära 50-årig kvinna för: ”Går än i dag små omvägar, tar hoppsaskutt eller onormalt långa/korta kliv för att inte gå på A-brunnar. Hoppas ingen märker”.

Halvtro

Fast tror vi då verkligen på att hästskor ger tur och nycklar på bordet otur? Och tror vi att kärleken försvinner av att vi trampar på en A-brunn? Frågor om tro är alltid komplicerade – inte för inte sägs tro och tvivel ofta gå hand i hand. Detta gäller kanske särskilt vardagsmagiska föreställningar. I vetenskapliga sammanhang används istället begreppet halvtro. Därmed vill man fånga ambivalensen, att vi intellektuellt sett ofta avfärdar magin men att den samtidigt fortsätter att påverka våra tankar och handlingar. Till exempel är det många som, om de får frågan, inte säger sig tro att nycklar på bordet betyder otur men som ändå helst lägger sin egen nyckelknippa på någon annan plats. Med halvtro vill man också markera att tro är något som varierar över tid – vi tror ibland och ibland inte. Föreställningarna aktualiseras vid särskilda tillfällen, ofta betydelsefulla sådana med osäker utgång. Inte för inte finns det till exempel en mängd vardagsmagiska föreställningar knutna till kärlek och vänskap, sport och fiske.

Kommunicera känslor och värderingar

Vardagsmagin fyller också andra syften. Den kan användas i uppfostrande syften men också, medvetet eller omedvetet, för att kommunicera känslor och värderingar. Detta gäller inte minst kärleksmagin. Kärlekslås är ett bra exempel: i minst lika hög utsträckning som det är ett försök att ”låsa fast” kärleken handlar det ju om att manifestera kärlek. Även andra spådomsmetoder kan förstås som kommunikation. Nedanstående berättelse utgör ett exempel på hur unga provar olika möjligheter, undersöker vem som är kär i vem:

Vi brukade hoppa långhopprep – tror vi kallade leken ABC. Alfabetet rabblades upp, en bokstav för varje hopp. Den bokstaven som man missade på, säg K, var första bokstaven i namnet på den man var kär i. Sen fortsatte man hoppa till ramsan »Kalle, Kalle, älskar du mig? Svara ärligt ja eller nej! JA, NEJ, JA, NEJ, JA, NEJ» o.s.v. tills man missade ett hopp. Blev det ja så var han kär tillbaka. Både pojkar och flickor brukade vara med. Detta var på skolgården, hyfsat tidigt 1980-tal i Göteborg (kvinna).

Nu och då – vi och de andra

I beskrivningar av det övernaturliga i äldre tid kan man sällan läsa något om tro och tvivel. Ofta framställs också magi och övernaturliga väsen som något helt annat än religion. Är man intresserad av äldre tiders föreställningsvärldar är det därför bra att också reflektera kring sina egna tankar och sina egna beteenden. Därmed motverkas exotiseringen av magiskt tänkande och föreställningar om att människor i äldre tider i grund och botten var så annorlunda oss.

Källor

Skott, Fredrik, 2015: A-brunnar och K-brunnar. Om vardagsmagi, farhågor och förhoppningar. I: Rig. Kulturhistorisk tidskrift 2015: 2, s. 61–73.

 

Fredrik Skott, Institutet för språk och folkminnen

Fredrik Skott är folklorist och kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.