Magisk elektricitet i ljusbastun
Att sitta i ett träskåp och svettas i skenet från 18 glödlampor låter idag som rena galenskapen. Men ljusbastun på Forsviks bruk kom till i en tid när elektricitet sågs som snudd på magisk.
Att sitta i ett träskåp och svettas i skenet från 18 glödlampor låter idag som rena galenskapen. Men ljusbastun på Forsviks bruk kom till i en tid när elektricitet sågs som snudd på magisk.
Tänk dig att du för första gången i livet ser en glödlampa tändas. Hemma kämpar du varje mörk vintermorgon i dunklet med att komma åt fotogenlampans veke med tändstickan och så plötsligt en dag får du uppleva hur ljuset i fabriken tänds genom en knapptryckning. Hade det inte känts nästan magiskt?
När elektriciteten gjorde sitt intåg i vardagen runt sekelskiftet 1900 tillskrevs den nästan övernaturliga krafter. Förutom att skingra mörker och driva maskiner trodde man att elektricitet kunde bota olika krämpor och besvär och det blev populärt att använda den i diverse hälsofrämjande behandlingar.
Ett exempel på en särskilt nyttig behandling, för de som hade råd, var ljusbastubad. Ljusbastun på bilden användes under 1920-talet på Forsviks herrgård. I skåpet finns en höj- och sänkbar bänk för att badarens huvud skulle kunna nå ut genom hålet högst upp. 18 glödlampor värmde upp bastubadaren.
Fördelen med att svettas i en ljusbastu framför att svettas på grund av vanligt kroppsarbete ansågs vara att man i en ljusbastu kunde reglera svettningen bättre. När man svettats klart reste man helt enkelt på sig och lämnade skåpet; synnerligen elegant och renligt!
I uppslagsverket Nordisk familjebok från 1907 kan man läsa om möjliga biverkningar:
”Obehagliga biverkningar äro blodkongestion åt hufvudet, starkt påskyndad hjärtverksamhet och andning; badet är ingalunda ofarligt, hvarför det icke bör användas utan läkares ordination.”
Att trängas med heta glödlampor låter inte heller helt riskfritt.
– Det var risk för att bränna sig, och troligen även för att bastun skulle förvandlas till elektriska stolen om något gick fel med elen. Att sitta och droppa svett ner på elinstallationer kan ju inte vara en jättebra idé ens idag när sladdar och kontakter är så mycket säkrare. Men vad gör man inte för att kunna ta del av senaste trenden? säger Christina Bodling, pedagog på Forsviks bruk.
Med facit i hand kan man kanske tycka att det tidiga 1900-talets tro på elens förträfflighet som läkemedel var lite väl optimistisk, men för hundra år sedan ansågs det inte konstigt att tänka så. Och vem vet – framtidens människor kanske tycker att dagens hälsotrender är lika skrattretande som idén att bada bastu i glödlampsljus?
Forsviks bruk är en av Sveriges äldsta industriella platser. En lika vacker som unik miljö med bruksjärnväg och historiska byggnader för klensmedja, metallgjuteri och ett träsliperi för tillverkning av pappersmassa. Här möter du en bruksmiljö med en 600 år lång historia, där unika byggnader och spännande utställningar berättar om metallhantverk, teknik och livet i ett brukssamhälle.
