Stäng


Skogsrået och kolmilan

När skogsarbetet blev vanligare i Sverige under 1800-talet så börjar sägner om ett lika lockande som slugt väsen dyka upp, skogsrået. Här möter du ett skogsrå från Undenäs socken som hemsöker platsens kolmila.

 

Ett rå eller en rådare, är ett väsen som råder över en specifik plats. Inom folktron möter vi rået både i skogen, i gruvan och på sjön. Skogsrået beskrivs ofta som ett kvinnligt väsen med en vackert utseende men när hon vänder ryggen till, ser hennes rygg ut som en ihålig trädstam. Ibland berättas det att rået har en svans. Sägner om skogsrået förekommer i synnerhet i södra och mellersta Sverige, medan i norr glider rået ihop med ett annat väsen som kallas vittran.

Ett kvinnligt väsen
Ofta föreställer vi oss att ett rå är ett väsen som är av kvinnlig gestalt, men det finns faktiskt också manliga. Exempel på det är gårdsrået, kvarnrået och skeppsrået. Dessa manliga rå är också väsen som vi ibland kallar för vätten eller tomten. Men hur kommer det sig att just skogsrået är en kvinna?

En förklaring skulle kunna vara att skogsarbete blev allt vanligare i Sverige mot mitten av 1800-talet. I skogen arbetade männen med yrken som kolare och tjärbrännare. Männen kanske saknade kvinnligt sällskap efter många långa ensamma nätter i kolarkojan och deras fantasi skenade iväg. Skogsrået är kärlekslysten och på så vis slug, hon lockar till sig dessa sällskapssjuka män och vilseleder dem i skogen.

En kolmilas undergång
Kolmilor har det funnits gott om i norra delen av Västra Götaland, därför finns det också en hel del sägner i dessa trakter om när kolare mött skogsrået.

En historia berättar om ett skogsrå som hjälpte till och skyddade en kolmila i Undenäs socken. Kolarna tyckte att rået var fint och hon hade kommit vandrande inifrån skogen. Men när hon vände ändan till, såg hon ut som ett baktråg. Då var det en som sa: ”Gu´bevars, dä tror ja var bare Skam”. Rået blev så förargat att hon rev kolmilan för männen under natten.

 

Sandra Bjärenberg

Sandra Bjärenberg är antikvarie med en bakgrund som etnolog och har arbetat på bland annat Institutet för språk och folkminnen.