Det förflutna är alltid närvarande

Trollbunden – folktro, fakta och fiktion är en utställning om magiska tankevärldar och berättandets kraft. Berättelser, sägner och lokala myter är en sammanhållande länk mellan människor och historien. Så länge vi har funnits har vi skapat mytologiska världar i lågorna runt lägereldar till det blå skenet från vår tids skärmar. Men vilken roll har folktro, sägner och lokala myter i dagens samhälle? Vilka mekanismer är det som gör att vi delar, berättar och återberättar dessa historier i olika medier?

 

“Myterna skapar mening i tillvaron”

Möt Bengt af Klintberg, professor, folklivsforskare och författare som i decennier har spridit kunskap om fenomen från det förflutna. Hans bok Råttan i pizzan gav sig i kast med moderna vandringssägner som spridits lokalt och globalt, i olika kulturer och samhällsskikt. 

Med språket i världen

Ett vanligt sätt att kommunicera med varandra är genom språket. Genom det muntliga språket kan vi människor förmedla olika saker, både om oss själva och om andra. Beroende på vem, om vad och hur vi berättar något skapar respons hos lyssnaren. Vad utmärker berättandet som kommunikationsform, och hur skiljer sig den muntliga- och skriftliga kommunikationen åt?    

“Stories are an essential part of who we are. They are lies that are truer than facts.”

Neil Gaiman, författare

MYTISKA PLATSER

Vad betyder den geografiska platsen för skapandet av lokala myter och sägner? Häng med på en resa till mytomspunna berg, trolska skogar och historiska kultplatser i Västra Götaland. 

Platsens minne och mytologi

Elisabeth Arwill-Nordbladh, professor i arkeologi, berättar om platsens betydelse för vårt kollektiva minne och frågor som fortsätter att söka sina svar.

Inom dagens arkeologi har diskussioner kring förflutenhet och minne aktualiserats. Att våra fornlämningar och fornlämningsplatser också kallas för fornminnen, visar att minnet, hågkomsten och erinringen är något centralt. Det förflutna ges en plats i nuet. 

Men minnet är inte något stabilt eller entydigt, det kan också vara flyktigt och kortvarigt. Det är inte heller neutralt utan kan vara tvetydigt, ha en riktning och ett syfte. Det är också nära förknippat med sin motsats glömskan.

Här stod mannen uti fordna dagar
Med förakt för lifvet och dess härd,
Och, till trots utaf naturens lagar,
Hängick dristigt till en annan verld.

När en ättling vandrar se’n på fjällen,
Af hvars boja klippan genljud ger,
Skall han rodna vid en blick på hällen,
Som påminner veklingen om er.
Och måhända, fäder, skall ert minne
Stiga opp kring branten af en graf,
Och ge styrka åt hans dufna sinne
Till att kasta slafvens boja af.
 

På ättestupan vid Halleberg skriven av Erik Sjöberg, inspirerad av ett besök vid Halleberg den 15 juli 1815.

Halleberg – en scen för myter och legender

Den glömda staden, de onda hålorna, Hästevads stenar och den grymma ättestupan. Halleberg är en minst sagt mytomspunnen plats. Det finns till och med sägner som förlägger Valhall – Odens hem i den nordiska mytologin – till Halleberg. Men vilka hemligheter ruvar egentligen berget på?

Den grymma ättestupan

Legenden om ättestupan säger att gamla människor kastades utför branta berg, eller hoppade själva. Som gammal ansågs man belasta sina anhöriga, och då var det bäst att göra processen kort. Men stämmer det verkligen?

Labyrinter – från forntid till folktro

Labyrinten är en gåtfull fornlämning som förekommer i olika kulturer runt om i världen. De ligger ofta i anslutning till gravplatser och dess utformning ger sken av att de använts vid forntida ritualer och på senare tid varit föremål för folktro.

De förflutnas röster ekar över Greby gravfält

Minnen, berättelser och händelser. Gravplatser och kyrkogårdar präglas ofta av en särskild känsla. Greby gravfält i närheten av Tanums världsarv är en plats där man nästan kan höra de förflutnas röster eka mellan de flera meter höga gravstenarna.

Sagan om tre berg

I Västergötland ligger det tre mytomspunna berg. För länge sedan bodde här både jättar och sjöjungfrur och långt inne i ett av bergen sover några soldater djupt sedan 1300-talet. Följ med till Ålandaberget, Himmelsberget och Ålleberg!

Ålleberg – sägnernas berg

Geologin, naturen och segelflyget till trots, det är ändå sägnerna som gett Ålleberg sin särställning. Och det finns mycket som talar för att berget haft en speciell roll i människornas föreställningar sedan lång tid tillbaka. Ålleberg fascinerar, det lockar och drar.

Skaga offerkyrka

Skaga offerkyrka är hemvist för många lokalhistoriska sägner. Läs den märkliga historien om ett kapell från tidig medeltid som sägs ha uppförts av dottern till en jätte.

Det hemsökta huset

Mystiska fotsteg, klockor som ringer och skuggestalter som skymtar förbi – historierna kring kusliga upplevelser på Vänersborgs museum är många.

Förbannelsen över Falks grav

Sägnerna om Falks grav berättas från generation till generation och ungdomar har i decennier besökt graven nattetid. Ungdomarna har sedan länge testat sägnernas sanningshalt och manat varandra att våga ofreda rånarens grav. Sägnerna och platsen har på så vis blivit en del av det lokala kulturarvet.

Den inmurade flickan i Torpa stenhus

Det finns en flicka inmurad i en vägg i Torpa Stenhus. Åtminstone om man ska tro legenden. Flickan, som var dotter till en riddare, hade precis kommit hem från en resa till Danmark. Hon hade många historier att berätta för sin lillasyster, bland annat att pesten brutit ut på båten som hon färdats med.

Platsens betydelse

Varför ser sägner om naturväsen ut som de gör och vad kan sägnerna berätta om dåtidens jordbrukssamhälle och det senare industrisamhället? I Västra Götaland finns många miljöer och platser som ger upphov till skrock och sägner, vilket är en del av det immateriella kulturarvet.

“The only thing that makes life possible is permanent, intolerable uncertainty; not knowing what comes next.”

Ursula K. Le Guin, författare

FÖRUNDERLIGA FENOMEN

Verkligheten kan vara nyckfull. Allting är inte alltid vad man tror och vi är omgivna av märkliga fenomen. Här tittar vi närmare på allt från medeltida mirakelberättelser till bondesamhällets svartkonstböcker. 

Sprickor i verkligheten

Våra dagar är fyllda av magiska fenomen. Vi kanske inte alltid upplever det så, men om vi tittar närmare på några av de ritualer som vi ägnar oss åt idag så har de ofta ett ursprung i förflutna tiders föreställningsvärldar. Kanske är det så att folktron inte har försvunnit utan fortfarande löper som en glödande, röd tråd genom historien?

Världen är en okänd plats

Författaren Mattias Hagberg tar med oss på en resa genom fantasins mäktiga sprängkraft där berättelserna förflyttar oss till platser där ingenting är omöjligt.

“But the fantastic world of the legend cannot be separated from the real world – rather, it is completely absorbed by it.”

Linda Dègh, folklorist

Magi idag?

Tror vi verkligen på magi numera? Är det inte tron på det övernaturliga något som tillhör det förflutna? Kunskapsmässigt framställs Sveriges historia ofta som en framgångssaga. Okunskap påstås över tid ha ersatts med kunskap och magi med vetenskap. Men frågan är om inte magin också har en plats i vår tid? 

Spiritus – en behändig liten sak

I Larv var det en som hade en spiritus. Den hade han i en liten ask och gav den en spott var morgon, innan han hade ätit något. Var morgon fick han tre daler i asken, och han blev mycket rik med tiden.

Varelser och väsen i dagens populärkultur

I våra dagar är det inte givet att det första mötet med folktrons väsen kommer från muntliga berättelser. Det finns något annat som har ett stort inflytande i dagens samhälle, vad som infaller under samlingsbegreppet populärkultur – från spel till reklam.

Folktrons väsen – här och nu

Att folktrons väsen skulle enbart hör till det förflutna är inte sant. Funderar vi på det inser vi snart att det än idag finns berättelser om olika väsen i omlopp, från traditionella och välbekanta, till helt nya eller nytolkningar av tidigare kända väsen.

Skrämsel, skrock och pedagogiska väsen 

Med hjälp av folktro kan vi studera ett samhälle och få svar på varför vi gör som vi gör eller varför de gjorde som de gjorde. I denna text funderar vi på hur folktro används för att kunna skapa ett fungerande vardagslivet, då och nu.

Drakar – i fantasi och verklighet?

Har det verkligen funnits drakar? Mycket tyder på att drakar länge betraktades som verkliga djur. I de så kallade bestiarierna förekommer drakar vid sidan av andra djur som till exempel hundar, lejon och elefanter. Men drakarna har funnits i många former av berättelser, från muntliga sägner, sagor och myter till skriftlig uppbyggelselitteratur och tidiga vetenskapliga undersökningar.

Vad är grejen med alla ormkulter?

Ormar som mytologiska väsen och motiv är genom historien frekvent förekommande. Över hela jorden återkommer berättelser, konst och kult centrerade kring just denna krälande varelse. Fascinationen var även stor i Sverige.

Vem skyddar dig mot näcken?

Den lömske Näcken kikar tyst upp ur en mörk tjärn, långt inne i urskogen. Skicklig på sin fiol, men med det obehagliga målet att dra ned så många som möjligt under vattenytan. Det finns dock knep för att skydda sig.

 

Slenderman – den långa mannen

Mannen med det långa armarna som förföljer och förvrider huvudet på människor. Är han en nyuppdiktad figur, anpassad för internets tidsålder, eller har han alltid funnits där i bakgrunden?

Vätten – farlig fiende eller trogen vän?

I vattenfallet Brudslöjan vid Hallebergs västsida blommar den så kallade Vätterosen i april, när fallet är som mest vattenrikt. Namnet kommer från att rosen, liksom vättar, lever större delen av sitt liv under jord.

Magiska träd

Det där gamla, stora trädet som står vid ditt sommartorp. Vad betyder det för dig? Vad betydde det för de som planterade det för 150 år sedan? Idag står det kanske bara i vägen och skuggar gruppen med vitmålade trädgårdsmöbler och fäller grenar. Som måste krattas upp den där helgen släkten brukar träffas och vårstäda.

Bondepraktikan – den historiska väderleksrapporten

Vädret betyder mycket för oss i Sverige. För att bryta isen i ett samtal är det vanligt att idag börja prata om vädret. Vädret berör alla och de flesta har något att säga om det, det tar inte lång tid men det räcker för att vi ska vara artiga och sociala och det är som ett kitt emellan oss. Detta är en del av vårt immateriella kulturarv.

Offerkast och stötteberg

Att färdas och resa är alltid en smula osäkert och i äldre tid var det ännu mer förknippat med utsatthet. Stigar och vägar gick genom ensliga trakter och många färdades oskyddade till fots.

Att bemästra rungaldrar

Visst hade det varit praktiskt att kunna använda sig av någon slags trollformel för att få saker att bli som du vill, hämnas på dina fiender, påverka vädret och fuska i sport? Rungaldrar kan användas till mycket och var vanliga i det hedniska Norden. Och de levde även kvar långt efter det att landet kristnats.

Att söka svaret i stjärnorna

Idag är vår natthimmel ljusförorenad över många ställen på jorden. Stjärnorna syns inte längre lika bra som tidigare. Men förr i tiden, långt innan elektriciteten och storstäderna, var rymden en kanvas där dåtidens människor kunde leta efter svaret på de stora frågorna.

MYTER, SÄGNER OCH BERÄTTELSER

Människan har i alla tider skapat myter, berättelser och sägner. Det är som att vi har ett inre behov av att hitta förklaringsmodeller till våra liv och vår omvärld. Berättelserna är en sammanhållande länk mellan människor och historien som skapar mening med våra liv.

Upptäck Sägenkartan

År 1936 besöktes Rännelanda i Dalsland av Ragnar Nilsson. Av folkminnesarkivet i Göteborg hade han fått till uppgift att dokumentera ortens tro, sed och dikt. Under sitt besök i orten träffande han bland annat Anna Johansson, född 1861. Hon tycks ha varit en bra berättare – i folkminnesarkivets samlingar finns nu uppteckningar om gastar, spöken och vattenväsen gjorda efter hennes berättelser. Fredrik Skott från Institutet för språk och folkminnen ger en introduktion till sägnernas värld.

Beowulf – en forntida hjälte begravd i Västra Götaland?

Har du hört talas om Beowulf? Han är en av våra mest kända sagokungar, vars historia är svår att bestyrka men också svår att avfärda. Låt oss undersöka vad dikten säger och vilka spår av sanning där faktiskt kan finnas.

Medeltida mirakelberättelser

En mirakelberättelse är ett nedtecknat vittnesmål i syfte att motivera någon att bli helgon eller att beskriva ett under. Genom dessa berättelser kommer vi medeltidens människor nära in på livet.

Stenbocken – trollgubben från Undenäs

I Undenäs utanför Forsvik, två mil nordväst om Karlsborg och med sjön Unden i söder, levde en trollgubbe på 1800-talet. Denna gubbe tros ha fått sina trolldomskunskaper genom ett förbund med djävulen.

Att binda den döde vid sin grav

Tron på gastar och gengångare hör till en för längesedan förfluten tid.

Visst är det så? Eller? Vid rösen och andra förhistoriska gravplatser florerar lika delar skrock och skräck.

Finns en tagg från Kristi törnekrona i Skara?

För att förödmjuka och plåga Jesus, den uttalade judarnas konung, placerades en krona av vasst törne på hans huvud inför korsfästningen. Idag anses denna törnekrona vara en av mest kända relikerna, och ett rykte viskar om att en del av den finns i Skara.

 

Den mytomspunna tranan

Tranan är en av våra mest omskrivna fåglar. Inom folkloristiken har den en given plats och symboliserar vårens ankomst efter en lång och mörk vinter. Här får du lära känna dess historia lite bättre.

Vrål från Hästskede – Sveriges sista jätte?

Jätten Vrål levde någon gång under den period då Sverige var katolskt. Han är en av våra mest omtalade jättar och anses även vara den sista. Berättelserna om honom är många och här förtäljer vi en av de mer återkommande.

Skogsrået och kolmilan

När skogsarbetet blev vanligare i Sverige under 1800-talet så börjar sägner om ett lika lockande som slugt väsen dyka upp, skogsrået. Här möter du ett skogsrå från Undenäs socken som hemsöker platsens kolmila.

Fjärilseffekter

Kan en fjärils vingslag i Amazonas verkligen skapa en orkan i Texas? Finns det någonting som kan kallas för mytologiska fjärilar? Och är fjärilen verkligen en länk mellan olika världar? Det finns många olika myter och sägner om fjärilar – en av våra vackraste djurarter, men som faktiskt också förknippas med dödsvarsel.

Faran som fladdrar i natten

Fladdermusen är ett av våra mest mytomspunna djur. En blind mus som kan flyga. En farlig blodsugare. En gullig insektsätare. Det finns alla sorters! Och dessutom förekommer dessa läderlappar över hela jordklotet.

Att skala varg

– Du ska få skala varg om du inte passar dig! Detta kunde vara ett hot ifrån en trollkunnig kvinna om du inte var snäll emot henne. Det innebar att hon kunde lägga en besvärjelse på dig som gjorde att du blev sinnesförvirrad och irrade omkring utan möjlighet att ta han om dig själv.

Tragedin på juldagen 1869

Julen associeras för många med ljusa minnen och glädjen över att vara tillsammans med sin familj. Desto mörkare är händelsen som utspelade sig på juldagen 1869 i det lilla västgötska samhället Undenäs utanför Karlsborg. De gamla har berättat om olyckan som skakade en hel bygd när torparfamiljen Jonsson var på väg hem från julottan över Torsegrundet.

Mjölkharar och trollsmör

Att vara bonde idag kan vara ett hårt liv, att vara bonde på 1800-talet var garanterat ett hårt liv där mycket av tiden gick åt för att självhushålla och bunkra upp förnödenheter för vintern. Om en gård fortfarande hade det gott ställt, när alla andra gårdar runt omkring hade det knapert kunde det bero på trolldom.

Koleran i Forsvik

I augusti 1866 bröt en koleraepidemi ut i Forsviks brukssamhälle. Hälften av befolkningen – 155 stycken – insjuknade i sjukdomen. Av de smittade skördades 34 dödsoffer och 121 tillfrisknade. Skräcken lades som en kall hand över trakten och samhället isolerades.

En bro för kärlekens skull

Från Grinstad i södra Dalsland kommer en sägen om omöjlig kärlek. Den lilla orten har en historia från åtminstone tidig medeltid, vilket en kyrka från 1200-talet vittnar om.

Legenden om Kraken

Genom historien har det bland sjöfarare ryktats om ett monster med långa tentakler som drar ner fartyg i havsdjupen. Och till och med Carl von Linné har dokumenterat detta märkliga fenomen som sägs dölja sig under ytan.

Koffa – Vänerns eget storsjöodjur

Enligt en sägen finns det ett väsen i Vänern, i vattnen kring Torsö och Brommö, som kallas LakaKoffa eller Koffa. Varelsen sägs vara en korsning mellan ett barn och en lake.

Mörkrets budbärare

Kra, kra. Dess svarta, blänkande färg, ryktbara vishet och skrämmande läte. Korpen är en av våra mest mytomspunna fåglar och har funnits vid människans sida i många tusen år. Och den har ett rykte om sig att vara en olycksbådande fågel som ofta förknippas ofta med ond, bråd död.

Brattön – ett bohuslänskt Blåkulla

Det bohuslänska Blåkulla, ön Brattön, ligger i Solberga socken i den södra delen av Hakefjorden, nära öarna Lövön och Älgön. Häxor samlas enligt gammal lokal folktro på öns 131 meter höga punkt. Något som har gett ytterligare liv till häxhistorien är ovanliga naturfenomen.

Svartkonstboken i Skövde

1945 lämnade en kvinna vid namn Alma Larsson över en handskriven bok till Skövdeortens Hembygds- och Fornminnesförening. Det var inte vilken bok som helst, utan en så kallad svartkonstbok. Ingen vet hur Alma fick tag i boken, vars ägare Jonas Tjäder, aldrig identifierades.

Kyrkklockan som sprack under flickans begravningsringning

Fram till 1947 fanns det i Hyssna nya kyrka två kyrkklockor, som tidigare tjänstgjort i den gamla 1100-talskyrkan på samma ort. När den lilla flickan Karin dog i ung ålder, sprack så kyrkklockan med samma namn, vid flickans begravningsringning.

Enhörningshorn – dåtidens elfenbenshorn

I slutet av 1500-talet var enhörningshorn det dyrbaraste som fanns. Ett enda horn kunde kosta lika mycket som en fästning. Vikingarna var först med att handla med enhörningshorn. Redan under koloniseringen av Grönland på 1000-talet stötte de på narvalen, vars långa, vridna tand i överkäken påminde dem om hornet som sitter i enhörningens panna.

Trollskott och den kloka gumman Göta-Lena

Ända in i mitten av 1900-talet kunde folk runt om i Västra Götaland berätta om den kloka gumman vid namn Göta-Lena. Hennes klokskap kring folklig medicin, trolldom och spåkonst var vida känt. Det finns sägner om hennes medicinska bravader men också om den trolldom hon utsatte folk för som betett sig illa.

Mumiens förbannelse

Förbannelsen är en vanlig form av rituell magi och begreppet förekommer över hela världen. Förbannelsen riktar sig ofta mot en person och målet är att skada. Under tusentals år ansåg man att sjukdomar och lidande orsakades av just förbannelser.

“Sagan och myten är platser där vi kan hantera sådant som kan vara svårt att hantera på annat sätt.”

Sara Bergmark Elfgren, författare

Från nordisk mytologi till Engelsfors

Hos Sara Bergmark Elfgren lyser flitens lampa. 2011 flög hennes namn över jorden när hon debuterade med fantasyromanen Cirkeln tillsammans med Mats Strandberg. Boken blev en del i Engelsforstrilogin och inspirerades av Twin Peaks, Supernatural och Buffy och vampyrerna. Vi tog ett snack med Sara om hennes egen relation till vandringssägner, det mockumentära formatet och vilken roll mytiska berättelser spelat i hennes författarskap.

Hemligheten bakom den vackra skrönan 

Vem var egentligen den hemlighetsfulle Laurentius Åkerlund, klockaren från Hogdal? Berättelserna om hans liv är många; han ska ha varit präst, seglat över världens hav och sägs mirakulöst ha överlevt ett skeppsbrott utanför den bohuslänska kusten. Men hur står det till med sanningen bakom alla skrönor? Journalisten Elisabeth Renström och arkivarie Karl-Magnus Johansson dyker ner i arkivens källor och genom detektivarbete hittar de en annan historia.

”Det var något i själva uppbyggnaden som påminde om de tusentals folksägner från det gamla bondesamhället, som jag i flera års tid hade katalogiserat på Nordiska museet. Det här måste vara en modern folksägen, tänkte jag.”

Ur boken Råttan i pizzan av Bengt af Klintberg, författare och folklorist 

Vandringssägnernas mekanismer

Vad definierar en vandringssägen? Hur uppstår de och varför sprids denna typ av berättelser så snabbt och effektivt? Jack Werner reder ut de fängslande mekanismerna bakom fenomenet!

MÄNNISKOR, MYTER OCH MEDIER

Medier förändras och det gör också människors beteenden. Fakta och åsikter flimrar snabbt förbi i samma flöde i dagens mediala landskap. Och vad är egentligen fakta och vad är personliga åsikter? Vilken roll har jag i allt det här? Vilken har du? Och vilket ansvar har medierna?

Från troll till troll

De historiska trollen från sagornas värld har flyttat ut på internet – då som nu med syfte att lura människor, sprida desinformation och skapa kaos.

Det sägs att troll inte tål dagsljus och spricker i solsken. Trots det är trollen ett slags naturväsen som har överlevt tidens tand. Vi hittar berättelser om troll i den fornnordiska mytologin och ändå fram till vår tid.

I svensk folktro har trollen här i Mellansverige ofta beskrivits som lika oss människor, men är större och starkare och utmärks av sina övernaturliga krafter. De bor i bergssalar djupt inne i skogarna, där de förvarar sina rikedomar. I vår tid förknippar vi ofta trollen med bilder från konsten, som i John Bauers drömska målningar.

 

Från folktro till ettor och nollor
Finns det då någon likhet mellan trollen i folktrons värld och det vi idag kallar för nättroll? Ett nättroll är en person som provocerar och sprider falska nyheter på internets många plattformar. Begreppet kommer egentligen från engelskans trolling, att avsiktlig sprida felaktig information till andra internetanvändare.

Trolling är ursprungligen det brittiska ordet för dragrodd, en fisketerm för att långsamt låta agnade krokar släpa efter båten. Personer som ägnade sig åt trolling kastade så att säga ut en krok med förhoppning att någon eller några i en diskussionsgrupp skulle nappa. Det gjorde att man började kalla människor på internet med ett sånt beteende för troll. Detta i sin tur associeras till trollen i sagor och sägner, som också var kända för att lura människor.

Mata inte trollen

Nättrollens syfte är att sprida desinformation, provocera eller flytta fokus från ett ämne till ett annat. Så länge argument kan bemötas på ett sakligt och konstruktivt sätt innebär det oftast inga problem. Det gäller att inte låta sig dras med i märkliga diskussioner och att inte ge nättrollen den uppmärksamhet de vill ha. Med andra ord – mata inte trollen.

Creepypastor och vandringssägner på nätet

Idag sprids nya berättelser via internet, bland annat i form av creepypasta. Vad skiljer dessa från den gamla tidens vandringssägner? Och vad händer när fakta blir fel på internet? Jack Werner reder ut!

Fakta eller fiktion? Om medie- och informationskunnighet

Mördarclowner och Momo Challenge. Klimatlarm, politiska utspel och din bästa polares senaste levelklättring i Pokémon Go blinkar förbi i Instagram Stories. Samtidigt har morsan langat upp en bild på pasta carbonara på Facebook. Vår tids informationsflöde vet inga gränser. Men vad är fakta och vad är fiktion? Och vilka roller spelar du och jag?

Rädslor på internet

Slender man, mördarclowner och skrattande hunden. Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen går på upptäcktsfärd bland gestalter och fenomen på internet.

”Berätta något om det farliga så blir vi väldigt lyhörda …”

 

Att otäcka vandringssägner och myter får fäste hos oss människor bottnar i ren överlevnadsinstinkt och vårt behov av att söka svar. Det menar psykologiforskaren Armita Golkar, känd från expertpanelen i Fråga Lund. Vi tog ett snack med henne om mekanismerna och det grundläggande mänskliga behovet av berättelser. 
– Det ligger så fundamentalt i oss att försöka undvika det farliga. Även om vi inte tror på troll är vi benägna att lyssna på det som skulle kunna vara potentiellt farligt för oss.

Den dystopiska samtiden

Har vissa perioder under historien varit särskilt gynnsamma för dystopiska konspirationsteorier? Eller har människan alltid varit fascinerad av sin egen undergång? Och är det därför vi ibland verkar längta ut i rymden? Vi hörde av oss till vetenskapsjournalisten Anna Davour för att fördjupa oss i ämnet dystopier.

För bra för att vara sant?

Är det sant att vi bara använder omkring tio procent av hjärnans kapacitet? Är ordet lagom unikt för svenska språket? Kan man verkligen se kinesiska muren från månen? Sannolikt har du hört någon av dessa påståenden eller frågeställningar förut. De kallas faktoider och är ett slags skenbara sanningar men som vid närmare granskning visar sig vara falska.

Den källkritiska metoden

Synlighet och sammanhang, sant eller falskt. Att ha ett källkritiskt förhållningssätt till olika typer av information är inte lätt i dagens medielandskap. Karl-Magnus Johansson är arkivarie vid Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg och ger här en inblick i den källkritiska metoden och olika principer.

Digital källkritik

Journalisten Jack Werner delar med sig av sina topp tre källkritiska tips för att du skall bli smartare på internet.

“Everything you can imagine is real.”

 

Pablo Picasso, konstnär

Här var sagan slut och vi hoppas att du precis som vi har fascinerats av märkliga berättelser och fenomen från dåtid till samtid.