När vi människor kommunicerar med varandra genomför vi en mängd handlingar. Vi pratar, berättar något, gör ljud och rörelser och vi träder in i förväntade roller gentemot varandra. När vi kommunicerar sätter vi omedvetet upp normer för vad som är fint, rätt och vad som är viktigt i samhället och i livet.

Ett av det vanligaste sättet att kommunicera med varandra är genom språket och att tala med varandra. Vi kan tala på flera sätt med- och till varandra för att skapa olika former av reaktion. Vi kan fråga något, hälsa eller befalla. Vi kan också berätta något för någon och det kräver en speciell form av kommunikation. Formen är nästan som en pardans, där det finns förbestämda steg och rörelsemönster hos båda parter. Den som berättar känner till något som lyssnaren inte känner till, och berättaren tar ett ansvar över situationen; hen tar sig rätten att ha ordet, i utbyte mot att det som sägs blir meningsfullt för den som lyssnar.

Det som utmärker berättandet som kommunikationsform är att berättaren har kontroll över vad som förmedlas och hur det förmedlas. Vad kan förmedlas i berättandet? Dels kan relationer mellan personer, händelser, situationer och miljöer förmedlas till lyssnaren. Berättaren kan också med hjälp av ordval och betoningar välja hur lyssnaren ska uppfatta det som förmedlas. På så vis skapas ett färgat innehåll i berättelsen och blir meningsfull för både berättare och lyssnare.

Sägner, vandringssägner och kulturella mönster
Berättandet kan användas för att skapa en konstruktion av det egna jaget och även andra. Berättandet kan också användas för att bland annat förmedla gemenskap, olikheter och vad som är vanligt kontra ovanligt inom en kultur. Berättandet kan också användas för att enbart underhålla.

Sagor, anekdoter, skämt, sång, ordstäv, självbiografier och sägner berättas med hjälp av olika berättartekniker för att få sin specifika karaktär. En berättelseform som vi ofta stöter på i samhället är sägen. En sägen är en berättelse som befinner sig i ett gränsland mellan sanning och fiktion. Berättarens ambition är att den som lyssnar ska uppfatta det som sägs som verkligt och sant. En sägen skapas och tar sin form efter vem, hur och i vilken situation berättelsen berättas. Därför går det att studera kulturella mönster i sägner, så som rädslor och normer över tid i samhället.

En vandringssägen är ofta en kortare berättelse som har en tydlig poäng eller budskap men har formats om via sina många berättare och samhällets förändring över tid. När samhället förändras uppstår gärna berättelser om förändringen men när vi människor vant oss vid nyheten så försvinner ofta berättelserna. Om en person berättar något osannolikt, som den i sin tur hört av sin kusins mammas frisör, så finns det en risk att du precis hört en vandringssägen.  

Skillnaden mellan muntlig och skriftlig kommunikation
Hur skiljer sig den muntliga och den skriftliga kommunikationen? Framförallt är den skriftliga kommunikationen en envägskommunikation, där författaren inte kan få en direkt respons på sin text från läsaren. Läsaren kan inte heller kommentera texten direkt till författaren.

Den tryckta texten behåller också sin form, den ändras inte med varje läsare, utan är mer statisk. Istället är det läsaren som tolkar texten och hur läsaren väljer att tolka samt förstå texten ändras beroende på vilka erfarenheter läsaren har; vilken tid den lever i och hur det rådande samhället ser ut.

Eftersom en tryckt text behåller sin form och inte ändras i samma utsträckning som en muntlig berättelse gör, så uppfattar vi ofta tryckt information eller tryckta berättelser som mer tillförlitliga. Eftersom den tryckta texten anses fastslå sanningen, har det i sin tur lett till att ett flertal olika typer av skrifter genom historien bränts på bål. Den skriftliga och tryckta texten anses ha en sådan stark kraft att den måste raderas helt för att tappa sin makt och därmed sin sanningshalt. Men är skriftlig information mer sann än muntligt framförd information egentligen? Vad som är sann eller falsk information kan endast den som läser och tolkar en text i tid och rum avgöra. Vad som är sant i dag kan vara falskt i morgon.